Är det någon som skor sig på din hästs bekostnad?

(There has been a huge interest in this post from all over the world. Since Google Translate is not 100 – or even 70 – percent accurate I have translated the text to English myself. Any faults in the translation are mine. You can see the translated text below the Swedish.)

I slutet av sommaren tog en hästägare in sin häst från betet. När det var dags att börja rida kände hon att hästen ömmade i hovarna när den gick. Hennes egen hovslagare hade semester, så hon fick ringa till en annan hovslagare, som hon inte hade anlitat tidigare, för att få på hästen ett par bakskor.

Hovslagaren kom och hästägaren förklarade vad hon ville ha gjort, nämligen att få på ett par bakskor. Eftersom hästen inte är helt bekväm med att stå uppbunden stod hästägaren och höll i hästen under tiden som hovslagaren arbetade.

När hovslagaren hade verkat klart sa denne att hästen hade för sjuka hovar för att kunna skos, så det var därför hovslagaren inte hade gjort mer än verkat. Hovslagaren åkte iväg och hästägaren skulle ställa in sin häst i boxen. Då märkte hon att hästen hade så ont i bakhovarna att den knappt kunde gå. Det visade sig att hovslagaren hade verkat enligt en egen barfotametod, där bärranden och en stor del av hovväggen var bortverkade.

En av de sönderverkade hovarna. Copright: Peppe Frosch

En av de sönderverkade hovarna. Copright: Peppe Frosch.

Hon ringde till sin hovslagargranne som är min hushovslagare Peppe. Efter att ha fått någorlunda klart för sig vad som hade hänt rådde Peppe hästägaren att ringa veterinär som kunde skriva ut smärtstillande till hästen. Dessutom skulle hästägaren dokumentera så mycket som möjligt av skadorna. För hästen hade verkligen fått skadade hovar. Själv hade han ingen möjlighet att komma eftersom även han var bortrest.

Några dagar senare var Peppe hemma från sin resa och kunde titta på hästens hovar. Hästen hade då så ont i hovarna att de var tvungna att lägga flera paddar, sådana man i normala fall använder när man lindar benen, under hovarna, för att den över huvud taget skulle klara av att stå på gången och kunna lyfta ett ben i taget. Detta trots att den då hade gått på smärtstillande i flera dagar.

Hästen hade nu förvandlats från en frisk, men något ömfotad häst, till en sjuk – och en sådan får bara behandlas av en hovslagare som är godkänd av Jordbruksverket. (Barfotaverkaren hade i och för sig hävdat att hästen hade hovar som var för ”sjuka” för att skos, så den personen borde i så fall ha avsagt sig uppdraget och bett hästägaren ringa till någon som var godkänd av Jordbruksverket.) Att sko hästen med normala hästskor var helt uteslutet. En sorts speciallim för att bygga upp hovväggarna blev lösningen. Det har dock den lilla egenheten att det inte sitter så länge, så Peppe har behövt åka ut med en till två veckors mellanrum under hösten för att bättra på limmet.

Hovväggarna har återskapats med ett speciallim. Copyright: Peppe Frosch.

Hovväggarna har återskapats med ett speciallim. Copyright: Peppe Frosch.

Så småningom kunde också ett par specialskor limmas på. Då kunde hästen börja ridas igen. Snart kommer hästen kunna skos som vanligt igen, men det har gått över tre månader sedan barfotaklåparen var där och ställde till det.

Skor som limmats på. Copyright: Peppe Frosch.

Skor som limmats på. Copyright: Peppe Frosch.

Vad vill jag då ha sagt med denna text? Är det ett måste att ha skor på alla hästar? Är det bara dåligt att låta hästen gå oskodd? Nej, absolut inte! Det finns många hästar som trivs alldeles utmärkt med att gå oskodda, liksom det finns många hästar som inte funkar alls utan skor. Min första häst gick utan skor på bakhovarna när jag fick honom. Det hade funkat alldeles utmärkt under hans tolv första år. Men när jag fick honom ändrades hans liv. Jag red ute mycket mer än vad tidigare ägaren gjorde, ofta på asfalt och jag började rida fälttävlan på honom och då var det en extra säkerhet för både hästen och mig att ha skor och broddar även bak.

Det finns också exempel på internationella tävlingsryttare vars hästar är oskodda – och funkar jättebra på det. Det jag – och merparten av Sveriges seriösa hovslagare – menar, är att man måste utgå från individen. Att säga att hästar på savannen inte behöver skor och därför behöver ingen häst skor, är inte ett hållbart argument. Sedan den tiden hästar levde på savannen har det runnit mycket vatten under broarna. Bland annat har ett litet djur, som kallas människan, blandat sig i hästarnas utveckling. Och där har man avlat på alla möjliga egenskaper, men hållbara hovar har oftast inte varit en prioriterad egenskap i avelsarbetet.

Tyvärr råkade den här hästägaren ut för en oseriös klåpare som bröt ungefär varenda regel man kan bryta som hovslagare. Klåparen gick inte bara emot hästägarens önskan om skor, personen verkade också hästens hovar helt utan hänsyn till hästens anatomi.

Om du ska använda dig av en hovslagare du inte tidigare har använt, gör din hemläxa. Hör runt med vänner. Vad använder de för hovslagare? Vilka är bra? Varför? Kolla själv – hur ser hovarna på deras hästar ut? Och sist, men inte minst, försök att läsa på. Lär dig grunderna i hovens anatomi, så kommer du att bli mycket bättre på att ställa krav på hovslagaren – och tillsammans med denne kunna komma fram till vad som är rätt för just din häst, oavsett om hästen ska skos eller bara verkas.

Den här texten har jag hästägarens och behandlande hovslagares tillåtelse att skriva och publicera. De har också sett och godkänt text och bilder innan publicering.

Texten på denna sida tillhör the Horse World of Carro. Kopiering och publicering, även för privat bruk, är förbjudet utan tillstånd.

 

ENGLISH VERSION

At the end of the summer a horse owner in Sweden brought her horse in from summer pasture. When it was time to start riding she felt that the horse was feeling sore in its hoofs. Her own ferrier was on holidays, so she was forced to call another ferrier, one she hadn’t employed earlier, to nail on shoes on the hind feet.

The ferrier arrived, and the horse owner explained what she wanted the ferrier to do, namely to have a pair of shoes nailed on the hind feet. Since the horse is not 100 percent comfortable with tethering, the owner held the horse when the ferrier worked.

When ready with the trimming of the hoofs the ferrier said that the horse had to bad hoofs to be shoed, and that that was the reason to not doing more than trimming the hoofs. The ferrier left, and the horse owner was about to put the horse back to its stall when she noticed the the horse could barely walk. It turned out that the ferrier had trimmed the horse according to a self developed barefoot method, where ”the bearing surface” (white line and inner wall) and a large part of the hoof wall were trimmed away.

One of the wrongly trimmed hoofs. Copright: Peppe Frosch.

One of the wrongly trimmed hoofs. Copright: Peppe Frosch.

She called her ferrier neighbour, my house ferrier Peppe. After getting fairly clear as to what had happened,  Peppe advised the horse owner to call a vet who could write a prescription for pain medications to the horse. He also advised the owner to document the injuries. Because the horse had really gotten injuried hoofs. He himself had no possibility to look to the horse since he was away on holidays.

A couple of days later he was home and could have a look at the horse’s hoofs. The horse was in such pain they had to put a bunch of pads, the one you use when bandaging horse legs, under the horse’s hoofs, just to make it poosible for it to it stand on the stable floor, and lift a leg at the time. The horse had then been on pain medication for several days.

The horse had now transformed from being a healthy, yet slightly tenderfooted horse, to an ill – and an ill horse can only be treated by a ferrier approved by the Swedish Board of Agriculture (Jordbruksverket). (The barefoot trimmer had for certain said the the horse’s hoofs were to bad to be shoed, and therefore should have resigned from the assignment, and tell the owner to call someone approved.) To shoe the horse with regular shoes was out of question. A special plastic to build up the hoof walls was the solution. However it has the character that it doesn’t stick that long. Peppe has been forced to see to the horse every or every second week during the autumn to reapply the plastic.

The hoof waals have been rebuilded with a special plastic. Copyright: Peppe Frosch.

The hoof waals have been rebuilded with a special plastic. Copyright: Peppe Frosch.

Eventually Peppe could glue on a pair of special shoes. Now the horse could be ridden again. Soon the horse can be shoed in a regular way again, but is has been more than three months since the barefoot dub was there and goofed with the hoofs.

Glued on shoes. Copyright: Peppe Frosch.

Glued on shoes. Copyright: Peppe Frosch.

So what do I want to say with this text? Is it a must for all horses to be shoed? Is it only bad to let the horse remain unshoed? No, absolutely not! There are many horses who thrive without shoes, as well as there are many horses that can’t manage without shoes. My first horse didn’t have shoes on his hind feet when I got him. It hade worked excelently during his first twelve years. But when he came to me his live changed radically. I hacked more than the previous owner had done, often on tarmac, and I started eventing him, and it was then an extra security for both the horse and me to have shoes and studs also on the hind feet.

There are also examples of international riders whose horses are unshoed – and work brilliantly that way. What I – and most of Sweden’s serious ferrier – mean, is that you have to start from the individual. To say that the horses at the savanna didn’t need shoes, and therefore no horse needs shoes, is not a valid argument. Much water has flowed under the bridge since the days when horses were living on the savanna. Among other things, a small animal, called the man, interfered with the horses’ development. They have breeded based on all possible qualities, sound hoofs often not being among them.

Unfortunately this horse owner met with a fraudulent dub who broke about every rule you can brake as a ferrier. Not only did the dub go against the horse owners wish, the person trimmed the hoofs witt no consideration to the horse’s anathomy.

If you are to assign a ferrier you havn’t previously assign, do your homework. Listen to friends? What ferrier do they use? Which are good ones? Why? Look for yourself – how do the hoofs of their horses look? And finally, try to read up on hoofs. Learn the basics about hoof anathomy, and you will improve in stipulating requirements to your ferrier – and together you can decide what’s the best for your horse, regardsless shoes or just trimming.

I have the horse owner’s and treating ferrier’s permission to write and publish this text. They have also seen and approved text and images before publishing.

Annonser

18 thoughts on “Är det någon som skor sig på din hästs bekostnad?

  1. Pingback: Välj hovslagare med omsorg | Logisk ridning

    • Ja, vissa funkar det jättebra på, medan andra klarar det sämre. Det beror ju på faktorer som vad hästen används till, vad den går på för underlag och såklart hästens hovkvalitet. Sen kan man ju variera under året. På sommarbete behövs oftast inga skor, om hästen mest går i ridhus under blöta perioder kanske det bara behövs framskor och under ”istiden” kan man behöva klämma i med skor och broddar på alla fyra. 🙂

  2. Min madam trivs bäst med skor runt om, annars är hon ömfotad och vill inte gå på grus. Kan t o m börja halta lite grand. Som tur är, har jag en hovslagare som är dels godkänd men som också vidareutbildat sig och kan fixa det mesta. Verkar inte ner för långt eller låter hästen få för långa tår. Det är inte billigaste hovslagaren här omkring men det måste väl kosta om det ska bli bra. 🙂

  3. Fruktansvärt att hästar ska behöva drabbas av detta djurplågeri! Ömfotade hästar på savannen blir uppätna av lejon och liknande då de inte kan fly och nedärver då inte sina svagheter till nästa generation… Alla hästar behöver inte skor, men de behöver sin hovvägg att lägga belastningen på om de ska klara av att gå barfota.

  4. Tror att alla hästar kan gå barfota, de föds ju så,
    men inte alla hästägare kan ha en barfotahäst!

    För att en häst ska kunna gå i hagen och ridas barfota behöver den en speciell livsstil. En livsstil som är mycket lik den som hästen ursprungligen är skapt för att leva i. Lyckas man återskapa den livsstilen, lyckas man att ha en barfotahäst!

  5. Pingback: Bra råd om skoning – Birgittas Hästsida

  6. Hittade detta gamla inlägg idag och blev glad som tusan, Det var som att läsa sina egna tankar och nästan exakt vad jag själv tagit upp relativt nyligen, ordagrant och blev nästan lite spökligt spooky faktiskt. men väldigt bra att sånahär saker sprids, det går mode i barfotaverkningar och barfotahästfolk och många är jätteokunniga och anser sig vara bäst bara för de använder ordet naturligt i alla lägen och drar alla hästar över en kam.

    • Jag tror det viktigaste är kunskap. Ska man äga en häst (eller flera) måste man hela tiden ha ambitionen att lära sig mer för att göra det som är bäst för respektive häst, oavsett om det gäller skor eller inte skor, foder, utrustning, transport eller typ av uppstallning. Hästen har oftast inte valt ägare utan oftast är det ägaren som har valt hästen. Då är det ägarens ansvar att göra livet så bra som möjligt för sin häst.

  7. Pingback: Barfotaverkaren får fortsätta sko sig på din hästs bekostnad | the Horse World of Carro

  8. Gemensamt för många barfotaverkare är att de verkar hästen och grundar sin ståndpunkt utifrån en fix idè mer än utifrån faktisk kunskap. Ännu har jag inte träffat en enda sk hovvårdare eller barfotaverkare som faktiskt kan hovmekaniken i detalj, eller dess funktion under belastning. Tyvärr har jag inte heller träffat särskilt många hovslagare som kan hovmekanikens följder, dvs vad den gör med hovled, kronled, kronbensdjup, puttryck, lameller och de som kan lite om det har ändå inte kunnat svara på varför eller hur utan bara på grundläggande baskunskap. Och jag kan utan överdrift säga att jag träffar ca 150 st av de mest aktiva & framstående om året då jag arbetar med utbildningsuppdatering inom den nedre anatomin relaterad till hov,led,sena. En till 90% tragisk yrkesgrupp faktiskt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s