Nu ska målarfärgen torka i några dagar

Fälttävlansdressyr. Inte någon stor publiksport. Inte ens när det är mästerskap, som här under EM i Malmö 2013. Copyright: The Horse World of Carro.

Dressyrhästarna har piffat och puffat färdigt och dansat ut från arenan i Tokyo. Det är dags för fälttävlanshästarna att göra entré. Ingen kan beskylla dem för att dansa in på arenan. De gör snarare en småjoggande entré. Fälttävlansdressyr handlar mer om att visa att hästen är tillräckligt tam än att visa upp några konster. Det brukar oftast vara dödligt tråkigt att titta på om man inte är en riktig nörd. Både fälttävlansryttarna och deras hästar ser oftast dressyren som något att härda ut.

Det blir alltså två dagar med att ”se målarfärg torka”. Och två nätter. För fälttävlansdressyren äruppdelad i ett morgonpass och ett kvällspass, japansk tid. Och svaret på frågan är nej. Nej, jag tänker inte sitta uppe på nätterna och se målarfärg torka. Lite självrespekt har jag faktiskt kvar.

Liksom i dressyren är lagen decimerade till tre ryttare per lag och har fått lite nya regler. Allt för att få in fler flaggor. På plats finns 65 ryttare och lika många hästar, fördelat på 15 lag och 20 individuella ryttare.

Tävlingen har redan börjat med veterinärbesiktning idag. Alla svenska hästar har gått igenom besiktningen. För den som kanske bara har sett en veterinärbesiktning på en nationell hopptävling i Sverige kan rutinerna vid en internationell fälttävlansbesiktning te sig lite märkliga. För det första är det alltid ryttaren själv som visar sin häst. För det andra sker besiktningen i en förbestämd ordning med startlista och speaker som berättar om hästen har klarat sig eller inte. Ryttarna klär upp sig och det är inte i ridkläder, utan det är finare kläder som gäller. Oftast kostym för herrarna. För damerna är det inte ovanligt med kjol och klackskor. Hästarna besiktas även inför sista hoppningen, så att de är fräscha efter terrängen. Det finns ett talesätt inom fälttävlan: ”Ju haltare häst, desto kortare kjol”. Till ett mästerskap hade damerna i de svenska laget fått ganska långa kjolar. Till sista dagens besiktning tog de helt enkelt fram saxen och kortade upp kjolarna rejält. Hästarna gick igenom.

Förhoppningsvis ska ingen sax behövas till det här mästerskapet. Vi kommer alltså att se två dagar dressyr, sedan en dag terräng och avslutningsvis en dag hoppning. De 25 bästa får rida den individuella finalen, som är en sorts omhoppning av hoppningen. Nytt för i år är att det är tre ekipage i varje lag och varje resultat räknas. Tidigare har man kunnat räkna bort en. Ett reservekipage finns på plats och kan sättas in om ett av de ordinarie ekipagen faller ifrån. Men det kostar en hel del straffpoäng. Och i fälttävlan gäller det att ha så få straffpoäng som möjligt.

Sveriges lag ser ut så här (starttider inom parentes):
Louise Romeike – Cato 60 (fredag 11.46)
Ludwig Svennerstål – Balham Mist (lördag 03.14)
Therese Viklund – Viscera (fredag 02.28)
Reserv: Sara Algotsson Ostholt – Chicuelo

Vem eller vilka vinner OS 2020/2021? Fälttävlan är sporten där allt kan hända – och allt händer. En tappad hästsko kan kullkasta ett helt lag. Det finns en del lag som är starka på pappret. Inte minst hemmanationen Japan. De har länge haft något på gång, så jag blir inte överraskad om de får en lagmedalj. Deras förstaryttare Kazumo Tomoto började visserligen med fälttävlan så sent som 2016 (innan dess red han hoppning), men han är baserad i England hos William Fox-Pitt, en av världens bästa ryttare och han har en oerhört erfaren groom som hjälper honom. William är självklart på plats för att hjälpa Kazu.

När det kommer till fälttävlan ska man aldrig räkna bort Storbritannien, Tyskland eller Frankrike. Även om det har varit lite rockader på grund av skadade ryttare och hästar är de fortfarande starka. Tyskland får till exempel klara sig utan Ingrid Klimke, men vad gör det när de har Michael Jung, Sandra Auffarth och Julia Krajewski? Nya Zeeland har sitt power couple Jonelle och Tim Price i sällskap med Jesse Campbell. Irland, Australien och USA kan också vinna. Och om de svenska ekipagen har hälsan i behåll tävlingen igenom kan även vi vara med och fajtas om medaljerna.

I synnerhet Louise Romeike sitter på en riktig guldklimp till häst i form av Cato 60. Hästen hade hennes svärfar Hinrich egentligen tänkt till sig själv, som en värdig ny topphäst efter Marius som han vann dubbla guld med 2008. Men Louise man Claas fick ta över hästen och eftersom familjen visste att Claas inte var aktuell för en OS-plats fick Louise ta Cato eftersom det inte är lika stor konkurrens om de svenska OS-platserna. Senast i Luhmülens fyrstjärniga blev ekipaget fjärdeplacerade med en dressyrstraff på 27,2. Till de lade de bara 0,4 straff för tid i terrängen.

Vi ser sannerligen några nya flaggor i fälttävlan. Jag tror inte att Thailand har haft något lag tidigare. De har haft individuella ryttare. Kina har ett helt lag med, där deras stjärna är Alex Hua Tian. Han är egentligen mer britt. Jag tror faktiskt inte att han någonsin har bott i Kina. Oavsett hemvist, är han oerhört framgångsrik och håller sig ofta högt upp i resultatlistorna. Medaljkandidat individuellt. Inte i lag.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.